Urmakarhuset brann ner! Urmakarna var förtvivlade. Vem skulle kunna göra något sådant? Byn kom fram till att det enda rimliga svaret måste finnas i skogen. Därför skickades snart en stor grupp (ungefär halva Byn) ut för att hitta husbrännaren. Denna grupp började snart refereras till som Expeditionen. 

 

De som stannade kvar fick vara med om sitt egna lilla äventyr. Under ett rådsmöte vandrade nämligen en totalt okänd figur in i Byn, som den första okända i Byn någonsin. Byn beslutade sig snart för att kalla hen Ur Gammal Kierkroetta och tilldela hen ett kort, ruter ess.

​

Misstanke-te serverades av temakarna och en  omgång av leken Med handen i kakburken (en in-version av Maffia) sattes igång för att knektarna skulle kunna ta reda på vem som egentligen hade bränt ner urmakarhuset. De kom inte fram till någonting över huvud taget. 

​

Ynglingarna hade sluttampen på sin makarpraktik dessa dagar, och fick testa på alla makargrupper en sista gång. Var skulle de hamna? Snart skulle de veta. 

​

En talangshow hölls även en kväll, där alla kunde visa vad de var bra på. Byn fick se bland annat en kung som låtsades vara en ko som låtsades vara en drake, en dansshow från Magiska Marcelle och ett gäng fantastiska charader. 

​

Morgonen efter var uppståndelsen stor. För det första fanns det inget te! Tefloden hade helt torkat ut, vilket skapade vad som kom att kallas Den stora tekrisen. Samma morgon mottog Byn ett brev från Expeditionen som var ute och letade efter husbrännaren. I brevet stod det att två av expeditionens tält hade brunnit ner under natten och att Grus Einkrygh och Desdemona Trappstierna var försvunna. Även ett av Byns sändebud, Euphemia Thåå-Byrhaa, var spårlöst försvunnen. Vart hade de tagit vägen?