År 927, Dag 216.

 

Askblod och dess påverkan på vår by: Rapport av Klogg Luftsloht
 

Två ynglingar började det med.

Två kärlekskranka ungdomar som bara ville bevisa för Byn att de skulle vara tillsammans, trots att alla tre kärleksmakarna sagt att deras öden aldrig skulle sammanfalla tog sig långt ut i skogen för att hitta ett legendariskt

Askträd, som sägs uppfylla ens innersta drömmar.

 

Enligt ynglingarna själva tog det knappt en dag att hitta trädet, trots att ingen annan i byn sett det. En dunge täckt med klängväxter och rötter där i mitten stod trädet, åldrigt och sjudubbelt så stort som de små askträden runt det. De lade händerna mot dess bark och uttalade sin önskan om att få vara tillsammans förevigt. Enligt dem hördes trädets svar om uppoffring och att en av dem var tvungen att offra sin tid, och den andre behövde bida sin.

 

Den yngre av dem lade sig i lövbädden framför trädet och omsveptes utav rötterna från trädet. Den yngre somnade in. Trädet sade till den äldre att vänta sju dagar innan den kunde omfamna sin älskade igen.

 

Den äldre hade väntat tre dagar innan oron hade kommit för att hens älskade aldrig skulle vakna.

 

Efter fyra dagar ropade hen till trädet. Kommer hen vakna? Är hen Bortgången? Ska jag vänta eller gå etc. Hen fick bara tystnad från trädet.

 

Efter fem dagar vandrade den äldre tillbaka till Byn, och på natten till den sjätte dagen var hen tillbaka med en yxa.

 

Hen började hacka i rötterna och tjock mörk röd sav hade börjat sippra ut ur trädet och ner på hens älskade. De hörde trädet skrika och hen vaknade upp, täckt av sav och utan minne om ens några drömmar ifrån dagarna. De omfamnades och flydde.

 

Väl tillbaka i Byn redogjorde de för dessa händelser inför mig.

Den yngre verkade må bra, men mindes nästan inget utav det som hänt. Saven tog lång tid att få av och fanns redan på den andra ynglingen och på deras vänner som hade kramat om dem när de kommit tillbaka.

 

-Dag 220

Tre dagar senare kom de första symptomen. Alla de som hade fått saven på huden hade där inte längre hud. Det var bark. Av tecknen att döma bark ifrån ett askträd. Det dröjde inte många dagar innan en hel arm var en gren och håret fullt med asklöv.

 

-Dag 225

Vi höll dem i ett tält tills vidare men efter 7 dagar med symptom tog de som påverkats sig ut. Den stigmakare som vaktade hade följt efter och sett dem alla 7 ställa sig vid de andra små träden framför det stora askträdet. När stigmakaren kom tillbaka och redogjorde placerades även hen under uppsikt ett tag, men verkade fri från symptom.

 

-Dag 249

Jag själv och Stigmakaren återvände till gläntan med askträdet. Alla som ställt sig i gläntan hade fullgjort sin förvandling till askträd. Det var svårt att urskilja dem som människor men drag utav ansikten fanns kvar där och fanns även hos fler än bara 7 utav träden. Detta tyder på att det vi kom att kalla för Askblod har drabbat fler förut och kanske även kortlösa? Fler studier krävs men det överlåter jag till någon annan.

​

Till minne av 2 dumdristiga ynglingar och deras dumdristighets offer:

 

Castelli Skruvflöös

Gaston Skruvflöös

Zabina Skruvflöös

River Blythunga

Krake Blythunga

Delos Sthåålmage

Errol Einkrygh